Att försöka få andra hjälpa till med en så självklar sak som städning verkar vara svårt.
Hur mycket man än talar om, bönar och vädjar om att det skulle gå enklare och snabbare om ALLA hjälps åt och kanske till och med bli lite roligare.
Jag brukar säga, det är inte bara jag som stökar till och skitar ned i detta huset.
Men nu är det så att jag är uppväxt i ett hem där vi städade minst 1 gång i veckan.
Är man 7 st i familjen blir det snabbt damm och oordning så därför är det nödvändigt att städa regelbundet tycker jag iallafall. Det blir trevligare då. Ett hem behöver skötas.
Klart man blir irriterad när ens make säger, (hör och häpna): det räcker att städa 1 gång om året!
Vilket leder till att jag svarar: Då skulle inte jag vilja bo här!
Så låter det ofta här hemma i vårt hus. Brukar sluta med att jag städar, ensam i vredesmod. Men efteråt kan jag känna mig nöjd ändå.. Jag trivs när det är nystädat och fräscht.
Jag kom på en bra idé när jag var o shoppade julklappar i Borlänge. Hittade den här disktrasan
som jag la fram på köksbänken häromdagen. Det har gett lite resultat: Han lagade lunch idag, för första gången på länge, hoppas det håller i sig. Ett steg i "rätt" riktning.
Jag tycker att Magnus gör det bra ändå. Han är ju ändå ms-sjuk och jobbar heltid för att kunna försörja er stora familj. När du får ett jobb så blir det nog annorlunda och om det inte blir det då så får du plocka fram den där trasan...;)
SvaraRaderaTrasan är borta nu för den luktar illa!
SvaraRaderaJa, för pengar är ju det viktigaste, eller??!
SvaraRadera