Kärleken - igen

Här kommer ett inlägg som jag haft med tidigare men det gör väl inget..?!

Människans grundläggande behov: luft, vatten, näring, sömn.
Men kärlek, då?
Visst behöver vi få känna att någon bryr sig om oss, som uppmuntrar oss, som gör oss glada, få känna att någon tycker om just dig och som du kan tycka om tillbaka.

Har hört att om en baby får luft, vatten, näring, sömn men inte får kärlek så dör den till slut...

En del människor säger, det finns ingen Gud, jag kan ju inte se honom.. och så drar de den slutsatsen att därför existerar han inte....jag kan inte tro på nåt jag inte ser...
Då kan man undra om de säger samma sak om kärlek till exempel.
Kärleken finns inte för jag kan inte se den? Ehh...

Kärlek är nästan omöjligt att beskriva, ja, men alla vet att den existerar, (förmodligen alla)...

Varifrån kommer då kärleken?

Hur resonerar en ateist? Den bara finns där, den kom från ingenstans,
den har alltid funnits,
det finns inget svar på den frågan,
ähh det bryr jag mig inte om,
det är bara en känsla
onödig fråga,
enligt evolutionsteorin kommer vi från aporna så därför har
vi fått ärva kärleken därifrån då,
huvudsaken är att jag själv får uppleva den, etc....
Nöjer du dig med dessa påståenden?
Eller vill du ha ett bättre svar och känner att det måste finnas en sanning. Kan det möjligtvis vara så att det finns en Gud och att han skapat oss människor för att vi ska kunna känna/uppleva/visa kärlek...

Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder kärlek: "en stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet".
En sak är säker, kärleken lämnar ingen oberörd.